Kunskap och planering vid patientförflyttningar

Vikten av kunskap och planering vid patientförflyttningar är något man främst fokuserar på i samband med sin grundutbildning, men det är minst lika viktigt att kontinuerligt fortbilda sig. Kunskap om personen jag har framför mig, dennes förmåga till egenaktivitet och behov av hjälp. Kunskap om vilket hjälpmedel som är mest lämpligt och hur det hjälpmedlet är tänkt att användas. Även kunskap om vilka tekniker som finns att tillgå för att bäst få maximal nytta av hjälpmedlet.

Kunskap är makt

Det är lätt att skapa sig en bild av hur man tror att det skall vara, t.ex. när det kommer till handhavandet av ett hjälpmedel. Det blir lätt en sanning om att så ska det vara. Ofta märker vi när vi kommer ut på arbetsplatser i Sverige att det finns en rad fördomar och egenpåtagna sanningar. De stämmer inte alltid överrens med företagens idéer och tankar om hur en produkt har tagits fram. Många hjälpmedel används antingen fel eller utnyttjas inte till sin fulla potential. Det är mycket enkelt avhjälpt genom att t.ex. gå på utbildningar. Utbildningar som oftast är kostnadsfria hos hjälpmedelsföretag, men som ses som att man stjäl tid från det dagliga arbetet.

Planering är en dygd

Planering är en annan viktig del i en säker patientförflyttning. Planeringen i olika förflyttningsmoment kan vara helt avgörande för om det blir en lyckad och riskfri förflyttning eller om det slutar i ett handhavandefel. De kan i värsta fel orsaka skada på såväl brukare som personal.

Vi skulle vilja ställa frågan om hur många förflyttningar som görs på din arbetsplats varje dag. Är det en eller blir det 100? Ju tyngre och svårare en förflyttning är – desto mer ökar kraven på god planering.

Ja, hur tänker vi? Låt oss ge ett fiktivt exempel:

En äldre herre har bott länge på en avdelning någonstans i Sverige. Han är väl bekant för de flesta på avdelningen. Han insjuknar i en influensa och hela hans normala status ändras. Han blir sängliggande och klarar inte de förflyttningar han tidigare har klarat av. Men rutinerna är så inrutade att personalen fortsätter förflytta honom precis som de alltid har gjort. Eller försöker i alla fall.

Så händer det som inte får ske – någon kommer till skada – antingen personalen som plötsligt får fånga upp en individ som igår kunde stödja på sina ben och idag knäar. Eller så tappar de greppet och brukaren skadas för att man tagit till fel hjälpmedel, just för att det brister i planeringen.
Det är inte ovanligt – det sker dagligen och är viktigt att belysa.

Handlingsplan en förutsättning

Med god planering baserat på kunskap blir det enkelt att göra en handlingsplan som ökar kvalitetssäkerheten och innefattar en riskanalys. På flera håll i landet implementeras förflyttningar som en naturlig del i omvårdnadsrutinerna och på vissa håll har man till och med infört regelrätta förflyttningsronder. Resultatet av detta arbete talar sitt tydliga språk, betydande minskning av arbetsskador och markant förbättrad mobilisering av brukaren/patienten.

Tyvärr finns det idag inget bra instrument för att mäta kostnadsnyttan men vi vet att varje krona som investeras i ett hjälpmedel genererar två sparade kronor. Då har vi inte tagit hänsyn till det minskade lidandet som kanske är den viktigaste parametern.

Kontentan är att god kunskap, god planering och en bra handlingsplan sparar både ryggar, lidande och pengar. Håll utkik efter räkneexempel i nästa blogginlägg!

 

Tyckte du att den här artikeln var intressant? Stöd vårt arbete med Handicarebloggen genom att dela artikeln med ditt nätverk på LinkedIn!



Cecilia Lundh

Cecilia Lundh

Cecilia är Leg. Arbetsterapeut och Nordisk försäljningschef i Handicare AB och är aktiv i branschorganisationen Swedish Medtech. Hon brinner för att medicintekniska hjälpmedel skall få en högre status då det kommer att vara en viktig pusselbit i framtida vård och omsorg. Hon är en van föredragshållare och har hållit åtskilliga kurser och utbildningar inom lyft och förflyttning.
Cecilia Lundh